onsdag 31 december 2008

Hejsan. Har inte varit inne på et tag. Mycket med julen och dessutom har jag varit fullproppad på piller (efter mitt eget bevåg) och inte orkat skriva. Jag ska till östra imorgon. Ska stanna där tills jag blir lite bättre. Problem med medecinerna, jag går omkring och sluddrar och kan inte komma ihåg saker. Mitt minne har blivit totalrubbat, Vet inte om det har med medeciner, den bipolära sjukdomen eller något annat att göra med. Jag blir inlagd på inlagd på anrådan från min läkare men inte något tvång.

Min lillasyster fyller år ikväll. Ska antagligen dit och fira med dem, jag antingen det eller med Helena (min längsta kompis)

söndag 14 december 2008

Jag försökte föra över mina dikter från websidan. Kan bara göra det än och en. Fan vad putt jag blir. Får be min bror hjälpa mig.
Håller på med Harlekin för fullt. Det börjar bli tungt för ryggen.

onsdag 10 december 2008

Harlequin

Vaknade precis.

Jag har börjat med att översätta en bok för Harlekins räkning. Jag hopppas att jag lyckas övertala dem att att ge mig jobbet. Jag översätter en gammal Harlequin bok som refuserats (Engelska) och som jag lurat till mig från förlaget för många år sedan. Man måste egentligen ha översättarutbildning för att få lov att översätta för dem men jag hoppas de kan göra ett undantag.

Har varit akut manisk i ca två veckor, de ville lägga in mig men jag ville inte. Är sedan en vecka tillbaka deppig igen.

tisdag 9 december 2008

Bråkade med min bror igår. Sogligt. Hade inte fel dock.

lördag 6 december 2008

Jag gråter ena sekunden är skitglad nästa och sedan gråter jag en skvätt igen. Om man bara kunf´de göra ett stort zyprexa och occasscand och frosssa i och så många vi kunnat och slippa nåasta gång
Har varit mycket deppremerad i 2-3 . De 2-3 daagarna var jag manisk. Tog antideprevesita ikväll för jag blev så ledsen innan men glad igen nu även om jag vet att de inte slutar funka på en och samma

torsdag 4 december 2008

28-10-2008

Hear the sounds of whispers in my ear
af all the forgotten
that should've been
there's no room for them anymore
it just lingers on
like a whisper