Jag vill härmed lämna in ett formellt klagomål gentemot XXXXXXXX, som arbetar på Affektivt centrum som kurator, i och med hennes förfaranden i förhållande till sina sessioner med YYYYYYYY.
Under den sista sessionen har vederbörande, YYYYYYYY, utryckt en önskan att få barn och i förtroende berättat att hon har planerat att skaffa barn inom ett halvår. XXXXXXX har då uttryckt dig mycket negativt trotts att hon har kunnat konstatera att det är ett väl genomtänkt beslut från YYYYYYYY håll. Vilket hon själv sade. Beslutet hade nämligen tagits och begrundats och blivit påläst under en period av tre månader innan jag tog upp det med henne. Hennes negativitet gick så långt att YYYYYYYYY fick upprepa vid ett flertalet tillfällen att ”Det det här är bara information, det är inte uppe för diskussion”.
Hon gick långt utöver sin professionella roll och la in personliga värderingar i samtalet. Hon har nämligen valt att inte skaffa barn själv och hon ville troligen påtvinga mig den rollen pågrund av min bipoläritet.
När jag sedan ringde henne litet senare på dagen och lämnade ett meddelande om att hon skulle ringa upp mig så gjorde hon det litet senare. Då sa hon rätt ut till vederbörande ”YYYYY skaffa inte barn! Sade hon till mig. Jag blev då riktigt arg och upprepade att Det är inte uppe för diskussion det var enbart information!! Kan du inte hantera det så är det bättre att vi slutar att ses!! Då backade hon och tyckte att vi skulle ses nästa måndag. Jag sa ja till en början men efter att ha lagt på så blev jag gradvis så förnärmad och tyckte att det inte fick fortgå på det sättet så jag avbokade mina tider hos henne och bestämde mig för att skicka in detta formella klagomål istället.
Det finns ytterligare en incident som jag vill ta upp. Det gäller det faktum att hon är agnostiker och har svårigheter att hantera eller acceptera patienter av en annan tro.
En lång tid tillbaka nu, så fick jag en minipsykos när jag satt på spårvagnen och trodde jag kunde samtala med Gud. Det varade bara några sekunder och var inte en så stor sak men givetvis berättade jag det för min behandlande läkare som i sin tur berättade för XXXXXXX.
XXXXXXXXXXX gav mig då en lång utläggning över hur jag måste förstå att man inte kan samtala med gud och hur gud inte kan tala till en. Nu händer det sig så att jag är kristen och jag tror att gud kan tala till en (i ett friskt tillstånd givetvis) och jag uppskattar inte en agnostiker sittandes i en förtroende ställning sägandes att så inte kan vara så. Hon är ej min andlige eller spirituella ledare. Och det är inte i sin ordning för henne att samtala om sina patienters trosuppfattning. Hon är ej en religiös ledare.
Det finns ytterligare en incident som kommer till tanke. Jag nämnde att flera av mina vänner nämnde att jag inte skulle oroa mig över att jag var hypoman merparten av tiden eftersom jag alltid hade varit sådan. XXXXXXX säger då att nej så är det inte. Jag måste bli mer medicinerad mot det och att ofta växer den, sjukdomen, in som i ens personlighet men det är ändå en sjukdom. Mediciner får jag av min läkare inte av henne. Är det verkligen upp till henne att ge medicinska utlåtanden?
Hela hennes attityd kan vara väldigt nedlåtande och väldigt mycket av en mamma som talar till ett barn och det är inte uppskattat. Jag har en mamma, jag kom inte dit för att få ytterligare en utan för att få någon som kan lyssna till mina problem.
Själv sitter jag nu i en litet prekär situation. Jag behöver en kurator som en del i min vård men det finns ingen att tillgå på affektivt centrum. Psykologen har inte tid för mig. Så jag står nu utan. Jag måste få samtalsstöd och vet ej vad jag skall göra.
Hör gärna av er till mig för mer information. Jag skriver min kontaktinformation på baksidan.
Anser ni verkligen att XXXXXXXs uppförande har varit av det professionella slaget?
Vänligen
YYYYYYYYYY
Uuuuuuuuug 11
44441 Göteborg
031-1111111
0711111111
Inlägg
